Den klassiska föreställningen om den fattiga blomsterflickan Eliza som blir en fin dam med rätt uttal tack vare professor Higgins är aldrig fel. Tidsepoken är 1912 i ett myllrande London. Och det lyckades man att gestalta på ett fenomenalt sätt på Oscarsteatern i Stockholm den 5 september 2009.
Dolly var på plats med sin mor och gudmor denna tidiga höstkväll. 
De hade köpt biljetten redan i mars. Teaterensemblens huvudroller spelades av en härlig Tommy Körberg, en underbar Jan Malmsjö och en imponerande Helene Sjöholm. Scendekor, dans och sång var imponerande av hela ensemblen. Replikerna smattrade i perfekt harmoni och skådespelarna gestaltade alla sina karaktärer med bravur. Föreställningen började klockan halv åtta på kvällen. Och skulle inte avslutas förrän vid 22.30 med entusiastiska applåder.
Dolly med sällskap hade, innan musikalen började, först ätit middag på det nya Clarion hotellet vid Norra Bantorget. Det nybyggda stora glaskomplexet var fräschare än vad hade Dolly föreställt sig. För oftast föredrog Dolly den äldre arkitekturen men ibland behövde ”man” hälsa på i sina motpoler, det vill säga i den modernistiska världen. Dessutom kunde Dollys mamma parkera bilen vid Norra Real. Så det var gångavstånd till både hotellet och Oscars.
Vid 17 tiden var Dolly, hennes gudmor och mor på plats i restaurangen www.aquavitgrillrawbar.com i Clarion Hotell. De blev positivt bemötta av en servitris som ledde dem till ett fönsterbord. Efter ett tag dök två olika servitörer upp som inte alls var lika trevliga som servitrisen. En stank sprit sa Dollys mamma. Den andra hade en besynnerlig humor och slet menyn ur händerna på Dolly. Dolly lyckades ändå beställa Toast Skagen till förrätt (som vanligt). Dolly kunde aldrig få nog av Skagenröra.
Dolly, hennes gudmor och mor passade på att fota varandra innan de skulle äta. Dolly och hennes mamma älskade foton på ett nästan överdrivet sätt. Ja, det hade Dollys far gjort med. Med andra ord så älskade man fotografering i Dollys familj och att ta hand om bilder och bevara möten i album.
Dolly(till höger) med sin gudmor på Aquavitgrillrawbar.
Så småningom kom maten in. Toasten var liten och torr men räkorna var rätt bra. Men det gick inte att jämföra med NK’s delikata Toast Skagen tidigare i veckan tänkte Dolly. Till huvudrätt valde Dolly och hennes gudmor Cesarsallad med kyckling medan Dollys mamma valde lax. Dolly valde till det ett rött vin som var en mix av tre kända druvor. En bättre servitris hade tagit över serveringen vid deras bord, hon var tusen gånger bättre och trevligare. Till efterrätt valde Dollys mor och gudmor en brownie, det vill säga en amerikansk kladdkaka tillsammans med en espresso. Dolly tog bara en espresso eftersom hon tog en förrätt i stället för efterrätt.
När maten var avslutad och efter att alla de senaste historierna var berättade för varandra så skulle de bära av något kvarter bort. Där på Kungsgatan skulle de få avnjuta en oförglömlig föreställning. Dolly tyckte att My Fair Lady denna kväll i Sveriges huvudstad var det bästa hon sett i Sverige.
När Dolly hade shoppat Kanebo produkter under sommaren vid Kanebo disken på NK kosmetik. Så blev hon erbjuden en ansiktsbehandling med Kanebo produkter längre fram i kalendern. Dolly valde då den 2 september klockan tio. Den dagen var helt plötsligt redan här; sommaren är kort som Ledin så klokt sjöng en gång.
Njut av din shopping och förbered Dig av vad du vill ha på 
Väl inne i behandlingsrummet fick Dolly lägga sig till rätta och fick ett duntäcke över sig. Det var mörkt och svalt i rummet så täcket behövdes. Kanebo terapeuten var kunnig och svarade korrekt på alla frågor Dolly ställde. Dolly hade kommit dit osminkad. Till en början blev det total rengöring, relax mask och fuktighetsmask. Däremellan ansiktsmassage och handmassage, samt information om Kanebo.
Dolly var begeistrad hur väl det Japanska märket Kanebo verkade. Det fick henne att drömma sig tillbaka till år 2006. Då för tre år sedan hade hennes sambo och hon själv fått upptäcka Japan under någon vecka. Det var verkligen en annan värld!
Dolly såg snart en snygg ”foundation” och bra grund i sin spegelbild. Säljaren hade ovanpå det suddat ut ögonskuggorna som man borde, något som Dolly behövde lära sig av. Ja, helheten var bra. Men Dolly avslutade sminkningen själv. Hon ville ha mer djup och applicerade mer kajal, eyeliner och ögonskugga.
Österlånggatan var full av människor som talade språk från världens alla hörn. Molly anlände sist till Järnet. Hon kastade en blick mot baren till vänster från entrén. Vid baren stod fullt med människor med långsmala ölglas i rostbruna färger och diskuterade livligt. Men ingen Dolly syntes till. Molly gick istället till höger uppför ett par trappsteg och in i den grönbleka matsalen. Där satt redan Dolly i full färd med att studera menyn. Molly slog sig ner i en av stolarna, vid det som förmodligen var matsalens högborg för större sällskap, la benen i kors och hällde upp ett glas kallt vatten som redan stod färdigt på bordet.
Denna varma augustikväll slog Molly slog till med lammrostbiff. Lammkött är Mollys verkliga favoriträtt. Hon har lamm utanför köksfönstret på landstället och köper lammkött direkt från gårdsbutik. Lamm är en sagolik delikatess som kan avnjutas på många sätt. Molly är helt såld på rosmarin och lime. Denna lammrätt serverades med en kraftig rödvinsås. Köttet var mycket mört och lätt rosa. Precis så som Molly älskar sitt lammkött. Lammet var riktigt saftigt och gott. Den rösti som följde med lammet var dessvärre ingen kulinarisk höjdpunkt. Molly är egentligen väldigt förtjust i rösti men det här var väldigt salt och konsistensen var väl kletig och extremt fet. Salladen var en trevlig kombination av körsbärstomater, spenat, fetaost och soltorkade tomater. Men tyvärr nådde den inte hela vägen fram. Den fräscha krispigheten saknades helt. Salladen blev för blöt och kändes inte fräsch. Kombinationen feta och soltorkade tomater blev för frän för Molly. Sammanlagt landade Molly för betyg 2,4 för maten. Där röstin och salladen drog ner det annars goda lammköttet. Presentationen var också geggig.
Dolly kastade sig över förrätten med frästa grönsaker och scampi som serverades med en smaklös sallad. Medan scampin var alldeles för liten och sönderstekt, utöver det så var allt fullständigt dränkt i vitlök. Med andra ord ingen höjdare.
Till huvudrätt valde Dolly färskkokta musslor i vitt vin tillsammans med pommes och aioli. Det var en mer ”svullo rätt” än elegant. Dolly kände sig som en pösmunk efter att ha knaprat i sig alla pommes fritten som hon maniskt doppat i den kaloririka såsen. Musslorna kom i en stor kastrull till bordet och var tok för många. Nåja, Dolly hade väl blivit för kräsen. 
Längs de blekgröna väggarna fylls hyllorna med långa rader av bruna ölflaskor. Inredningen är lite brokig med blandad gammal inredning med lite modernare snitt. Någon riktig enhetlig stil verkar stället inte fått. Ett draperi med glitter och sammet känns riktigt osmakligt. Stolarna är breda och man har gått om plats för varje gäst. Borden står inte heller för nära varandra, utan man kan konversera rätt ostört. Det är högt i tak och kvar finns rester av ett vackert inrutat glasinnertak. Betyget blir 3. 
Hon landar därför i ett svenskt lantöl. Molly är samtidigt djupt imponerad av den gedigna kunskap om vilken öl som passar till vilken maträtt som vår servitörer uppvisar. Servicen uppvisar hela kvällen alla tecken på att vilja ge en trevlig kväll, vilket glädjer Molly. Molly vill därför ge service för kvällen en fyra. 
De hälsades äntligen välkomna (inom 10 minuter då restaurangen öppnar) på ett resolut sätt, varken mer eller mindre. Personaltätheten verkade hög. Sex personer serverar och tre personer observeras i köket. Detta trots att de inte ramlat in mer än 30 gäster i matsalen 20 min efter öppningen. All serveringspersonal uppför sig korrekt och menyerna ligger redan på borden. Dolly & Mollys önskemål uppmärksammas ögonblickligen. Generellt bemöts de med en positiv attityd och personalen uppfattar snabbt. Disken plockas effektivt bort utan att de märker något.
Molly beställer en andalusisk gazpacho till förrätt. Molly har tillbringat två år i Spanien och är välbekant med det spanska köket. Gazpachon serveras med de rätta tillbehören, gurka och krutonger. Rödlök hör inte till originalet men rödlök är mildare precis som den spanska gullöken och passar därför utmärkt. Molly är förtjust i Gazpachon som är fin i konsistensen. Redningen består av det obligatoriska brödet och inte någon redning. Möjligen upplever Molly en aning för mycket vinäger. Molly hostar lätt och måste komplettera med krutonger och gurka. Molly måste även svälja ner Gazpachon med en några klunkar god öl. Molly har valt en Carlsberg III till Gazpachon och beskan går utmärkt ihop med den kalla soppan. Sammantaget ger Molly betyg 4 till förrätten.
Ett tillbehör som genast levereras vid beställningen är bröd och smör. Molly prövar det mörka rågbrödet och finner det njutbart. Dolly tycker att det mjuka brödet är för torrt. 
Molly är militant köttätare men samtidigt förtjust i grönsaker och vegetariska rätter. Oxbringa faller därför Molly helt i smaken. Oxbringan är serverat på ett balanserat och härligt sätt med lagom mycket grönsaker och potatis. Såsen är härligt kryddad men tyvärr är den grillade oxbringan torr. Rimmad och grillad blir för mycket tillagning. Oxbringans yta liknar huden på en solbränd pensionär som tillbringat för mycket tid längs solkusten. Den härliga salladen är en fin blandning av haricots verts, fältsallat och sockerärter. Cidersenapsåsen är förträfflig till och absolut nödvändig för att lyfta upp oxbringan. Molly ger oxbringan betyget 4 trots torrheten. Såsen och salladen lyfte rätten fullkomligt.
Både Molly och Dolly väljer kaffe med tryffel efter maten. Tryffeln har en kraftig chokladsmak och serveras med en physalis i all enkelhet. Det hela är en perfekt avslutning på en utmärkt lunch för Molly som inte gillar alltför söta efterrätter. Bryggkaffet däremot är en besvikelse. Kaffet är svagt och smaklöst.
Kockarna lagade maten utomhus och det kändes fräscht på något sätt. Man såg vad de höll på med. Musiken och sorlet var på en lagom nivå, man kunde behagligt föra en diskussion njuta av maten.
Det var skönt att vara sjönära en sådan varm dag och så nära den lyxiga hamnen på Biskopsudden. Med det känner de bägge av att Stockholm ”badar i vatten”.
Inomhus på lisapåudden tyckte Molly att inredningen var fin och smakfull medan Dolly tyckte den var alldeles för modernistisk och stilren.